Undrar om det finns nån diagnos som gör att man känner sig som en rostig och grusig kugge i dethär enorma livshjulet. Jag har så mycket ideer att det tillslut inte blir någonting. Det känns som sirap i huvudet och vaakum i tinningarna. Jag tycker om att vara såhär men samtidigt så begränsar de en för man börjar med en sak som snart är tusen saker och man blir inte klar med någonting.