Kaninsnack - beslutet är fattat!
När jag var liten var min högsta önskan en kanin. Jag grinade och grät varje kväll för vi kunde inte ha någon. Min pappa var allergisk så först var det uteslutet. Ideen om en utekanin kom senare. Hade en låda inne där jag samlade kaningrejer. Mat,sele, böcker mm. Kikade i den lådan varje kväll och drömde och längtade efter en kanin. Till slut prövade vi en sommar att ha en utekanin. Minns fortfarande när vi hämtade henne. Mimmi hette hon. En vit lantras med röda ögon. Den sommaren var nog den bästa jag haft. Hade henne i ett litet rosa sele och gick runt med henne på gården varje dag. Jag var så lycklig! Vi hyrde henne bara över sommaren så när hösten kom fick hon fara tillbaka till uppfödaren. Jag minns tillochmed hennes märkning i örat. Siffror och allt. Senare så fick jag köpa en utekanin till. Hon var riktigt skygg minns jag. Tråkigt värre men henne hade jag tills jag gick i 5:an ungefär tror jag. Hon blev aldrig riktigt tam tyvärr.
Jag skrev massa brev för hand till sveriges kaninavelsföreningars riksförbund med nyfikna kaninfrågor. Jag parade denna kanin ett par gånger också med grannkaniner, men det blev aldrig någon kull. Har också innan barnen hunnit försöka börja med hunduppfödning då jag köpte in två pomeraniantikar. Blev heller inga valpar där och nu är Mini i hundhimlen och Asia är omplacerad. Barnen och studierna tog över min vardag. Men något har saknats. har saknat ett intresse och en hobby.
Känner nu att tiden är inne för att dra i gång detta intresse för uppfödning på nytt. Ska försöka få någon kull om året. Ska rikta mig på teddypälsade dvärgvädurar. Tanken är att skaffa en hane i önskad färg och para förslagsvis Tingeling när åldern är inne. Försöka hitta två obesläktade madagaskarfärgade och starta upp den färgen paralellt med en brokig färglinje. Följa upp kullarna från start och hitta nya underbara hem. Fortsätta lära mig om genetik och pyssla med kaninuppfödning som hobby! Jag känner mig glad och varm ända in i maggropen av detta beslut! Underbart att ha hittat tillbaka! Finns så mycket att lära och det känns hur roligt som helst!
Jag skrev massa brev för hand till sveriges kaninavelsföreningars riksförbund med nyfikna kaninfrågor. Jag parade denna kanin ett par gånger också med grannkaniner, men det blev aldrig någon kull. Har också innan barnen hunnit försöka börja med hunduppfödning då jag köpte in två pomeraniantikar. Blev heller inga valpar där och nu är Mini i hundhimlen och Asia är omplacerad. Barnen och studierna tog över min vardag. Men något har saknats. har saknat ett intresse och en hobby.
Känner nu att tiden är inne för att dra i gång detta intresse för uppfödning på nytt. Ska försöka få någon kull om året. Ska rikta mig på teddypälsade dvärgvädurar. Tanken är att skaffa en hane i önskad färg och para förslagsvis Tingeling när åldern är inne. Försöka hitta två obesläktade madagaskarfärgade och starta upp den färgen paralellt med en brokig färglinje. Följa upp kullarna från start och hitta nya underbara hem. Fortsätta lära mig om genetik och pyssla med kaninuppfödning som hobby! Jag känner mig glad och varm ända in i maggropen av detta beslut! Underbart att ha hittat tillbaka! Finns så mycket att lära och det känns hur roligt som helst!
